Nisse och Annie
Västras representanter till viltspårmästerskapet (SM) 2025
Författare: Anette Lundin, Viltspårsansvarig SSRK Västra och WSSK
För att vara maj månad så var det, och hade varit, ovanligt varmt och torrt. Medan ytterligare en solig dag klättrade över uppåt över himlavalvet och norrmännen åt frukost i sängen med flaggan på brickan, så dubbelkollade Nils Andersson (Nisse) att han hade med sig tillräckligt med vatten för en timmas spårande. Han och Welsh springer spanieln Annie (Grimmhill’s My Name is Annie) stod åter på startlinjen till kvalet för viltspårsmästerskapet i SSRKs västra avdelning. Inte enbart värmen, i kombination med terrängen, utan spårets svårigheter skulle ge ekipaget ordentligt med utmaning. Det skulle bli ett spårarbete som tre vattningar senare skulle få epitet att vara ”ett av de svåraste spår vi gått” från Nisse.
Den 17 maj gick uttagningen till viltspårsmästerskapet (det s.k. SM-kvalet) av stapeln. 11 ekipage stod redo att utmana varandra men framförallt utmana sig själva och sina hundar. Som en av deltagarna sade, ”Det finns få saker som gör hundarna så nöjda som att genomföra ett ordentligt spårarbete”. Welsh springer spaniel, engelsk springer spaniel, labradorer och någon golden retriever respektive tollare gjorde alla så gott de kunde i värmen. Genom ris som rök efter dem tog de sig bland annat fram genom lyckor (öglor), sårlegor och skottprövningar. Berth Nilsson var provledare för dagen och hade ritat en spårkarta som gav ett spår som deltagarna senare beskrev som roligt, fint och klurigt. Skogskortet, som poängen sätts i på skala 1-10 för varje moment, kunde maximalt ge 250 poäng. Allt som allt 23 moment i spåret från upptag till avslut och ett extra moment värt 20 p. Nisse och hans rödvita kämpe skulle denna dag dra ihop 195 poäng och stå som vinnare av kvalet. På andra plats kom Kajsa Rennerfelt och hennes Wilma (Gooldmores I Am What I Am) med 154 poäng. Därefter hamnade Cecilia Melin med Pumba (Silvergruvans Mister Charlie) på tredje plats med 135 poäng. Varmt grattis till er och de övriga tävlande för fina insatser önskar vi i Västras styrelse.
Det tog något dygn för Nisse och Annie att landa efter sin bravad. Nu är siktet inställt på viltspårsmästerskapet (det s.k. SMet). Nisse har tävlat SM tidigare med sin dåvarande Dottie (ESS). Tillsammans tog Nisse och Dottie med sig Annie ut i skogen från det att hon landade som lite valp. En liten valp som visade sig ha stort intresse för att arbete med sin nos och en stor fallenhet för det också. Annie gick sitt första spår, gjort med korv, när hon var runt tio veckor gammal och ett par veckor senare fick hon pröva blod och klöv. Nisse, som nyss avslutat sin tävlingsverksamhet med hästar när han hämtade hem Annie, och Lisbeth har prövat en hel del utöver viltspår. Annie är bland annat tränad och/eller tävlad i agility, nosework, specialsök, lydnad, apportering och numera även hoopers. Annie är den fjärde welshen i hemmet. Hon beskrivs, liksom de tidigare tikarna, som mycket lättlärd, följsam och med god stadga. Fallenheten tycks stor för de flesta aktiviteter, inklusive skidsport, även om arbete med nosen beskrivs vara det roligaste hon vet och att hon då blir snabb och het i arbetet.
Viltspårskarriären har gått som på räls. Vid nio månaders ålder godkändes Annie på anlagsprovet. Därefter fortsatte de träna för och prövas i öppen klass. Strax över året var viltspårschampionatet på plats för Annie. En vän till Nisse, Malin Tilerman, hade gått SM med sin Cocker spaniel. Vännen introducerade honom för en del svårigheter såsom lyckor, stjärnor och fingrar. Svårigheter, scenarier och spontansök gjorde att spårandet kändes kul och fortsatt intressant. Önskan att fortsätta utvecklas ihop och ta sig vidare från öppenklassens nivå gjorde att Nisse anmälde sig och gick en kurs i elitspår utanför Rångedala.
Tillsammans har de alltså tränat viltspår i sex år, Nisse och Annie. De har gått prov även i Danmark och Norge under dessa år. Nisse beskriver hur det inte spelar någon roll för Annie om spåren är dragna med klöv, blod eller både och. Han förklarar att ”hon är tränad för att lägga märke till det som sticker ut” och berättar vidare hur det samma gäller för de gånger hon letar efter eukalyptus, lagerblad, röd kong eller hårtussar i behållare. Prestationen som ledde till vinst i SM-kvalet är delvis en fråga om dagsform, enligt Nisse, men det ligger även mycket träning bakom. Stegvis har de byggt upp erfarenheter av olika former av svårigheter och förmåga att ta sig an långa liggtider (över 48 timmar). Genom träning, menar Nisse, lär sig hunden stegvis och bygger upp förmågan att förstå vilka svårigheter de står inför och hur de kan lösas. För varje träning lär hunden sig och blir exempelvis bättre och bättre på att ringa utan för stora lover. Under åren har både träning och form gått upp och ner. Nisse beskriver att spårarbetet till viss del kan vara en färskvara som behöver fräschas upp. Men, tillägger han, det är inte som att träna inför OS. Träning ger färdigheter men är avhängigt det egna intresset. Han förklarar hur det kanske inte funnits någon direkt plan men att det blivit många timmar i skogen. Timmar som givit utrymme att träna olika svårigheter och stegvis se förändringar och utveckling i arbetet.
Nisses främsta tips är att gå samman med andra med samma intresse och tärna ihop. Först då, menar han, ser du utvecklingen tydligt. Genom att andra lagt spår minskar risken för att du mer eller mindre medvetet styr hunden. Dessutom har du oftast mer tålamod vid svårigheter när du inte själv vet var spåret går. Hunden behöver även gå för andra spårläggare för att generalisera arbete efter klöv och blod, något som inte är möjligt om det alltid är du som lägger spåren åt er. Det är tydligt genom Nisses berättelse om hans och Annies resa att träning ger färdighet. Desto mer du tärnar, desto större är chansen att du lyckas. Det sägs att tur är resultatet från hård träning, men Nisse påpekar även att det i spårarbetet faktiskt handlar om en del tur eller slump också. Större oväntade störningar eller vindens riktning kan komma att spela roll. Genom träningen utvecklar du din förmåga att läsa hund och terräng väl. En mental utmaning kan vara de olika scenarier som ges vid avancerade spår. Nisse tipsar om vikten av att träna sig på dessa. Slutligen skickar Nisse med vikten av passivitetsträning. God passivitet och stadga behöver tränas fram. Hunden ska kunna sitta stilla fem minuter efter att skott avfyrats. Nisse drar sig även till minne ett moment från SM i Skövde där hunden skulle placeras i ett ligg eller sitt med föraren på fem eller tio meters avstånd (med eller utan lina). Ett skott sköts i början på passivitetsprövningen och ett skott avfyrades någon minut innan passiviteten var klar. Av Nisses berättelse framgår tydligt att den där sista var en ”lång minut”.
Planen inför SM är att njuta av sommaren ihop. Nisse och Annie kommer fortsätta åka till skogen en eller par gånger i veckan. Ibland på egen hand och ibland i sällskap av andra. De fortsätter träna klurigheter ihop och ha roligt varje stund och gång. Huruvida det är mest för hans eller hundens skull är han inte säker på, men trevligt har de – vilket är det viktiga. De sista dagarna inför SM kommer de att vila sig i form. Dels för att vara mentalt och fysiskt utvilade inför tävlingshelgen. Dels för att ”det du inte har lärt dig innan, det lär du dig inte de där sista dagarna ändå”. Målet är så klart att vinna SM. Men, Nisse lägger till att ”vi får se hur det går”. 14 ekipage (inklusive förra årets vinnare) står på startlinjen den första helgen i augusti på Hökensås. Nisse beskriver hur de alla kan ha roliga och bra dagar, eller det motsatta. Det är, enligt honom, roligt att få komma dit och kul att vinna kvalet. Han känner en ödmjukhet inför att representera Västra och tävla i SM. Och, hälsar han, ”En kommer långt med en stor portion humor när en har en welsh”.
SM-kvalspår 2023
Resan till SSRK SM i viltspår 2021.
Jag Kallas Dottie och mitt kennelnamn är Workingwess Born To Spring och jag är en Engelsk Springer Spaniel (jaktspringer) Tik 11 år gammal. Jag bor på en gård i Kungsbacka med min matte Lisbeth, husse Nils samt Annie som är en Welsh springer spaniel.
Med matte har jag tränat och tävlat i viltspår jakt/apportering, nosework , specialsök och agility under många år. För att säga det själv så är jag bra på det mesta som är roligt. Rallylydnad och lydnad tycker jag är tråkigt så det tillhör inte mina favoriter.
Jag har massor med energi och när vi går viltspår så vill jag ta mig från start till klöv så snabbt som möjligt.Eftersom jag är så ivrig o stark i spåret orkar inte matte bromsa mig så min husse har tagit över spårlinan.
När vi gått ett antal öppenspår och tävlat med bra resultat ville husse prova på större utmaningar och därför började vi träna och gå på kurser i elitspår. Spår med bara lite blod och med klöven dragen på olika sätt med svårigheter som kallas kanelbullar, trassel, lyckor o fingrar med mera. I spåret lägger man ibland små bitar av skinn eller ben samt några droppar blod på en gren som jag skall markera.
SM-kval i viltspår. I Juni skickade husse in mina viltspårsmeriter till Marie Larsson på Ssrk västra med förhoppning om att bli antagna till SM-kvalet. Husse blev jätteglad när Marie ville att vi skulle komma till Bollebygd för att gå ett kvalspår. Framme på plats mötte vi viltspårsdomaren Bert Nilsson och Marie som ritat o lagt spåret och vi fick 60 minuter på oss att lösa uppgiften. Efter mycket slit o snurr i terrängen kom vi efter 55 minuter fram till klöven och sedan var det bara att åka hem och vänta på resultatet
Uttagna till SM. Samma dag som jag fyllde 11 år den 27:de juni ringde Marie och talade om att vi blivit uttagna att representera Ssrk västra på Viltspårs SM i Skövde. Husse for i luften av glädje och sa att han kände det som en seger bara genom att vi blev uttagna till SM och för mig var det nog den bästa födelsedagspresenten man kan tänka sig
Vltspårsmästerskapet 2021. På lördag em. var det samling på Alebäckens gård utanför Skövde. Vi var 12 ekipage som representerade respektive distrikt från hela Sverige. Vi fick tre korta uppgifter under lördagen som jag klarade riktigt bra medan husse som fick klara teoriprovet på egen hand var dåligt förberedd.
- Passivitets och skottprövning samt spårnoggrannhet. 2. Finna hur många spår som var dragna ur en ruta på 25X 25 m. 3. Teoriprov på jakt/viltspårsreglemente.
På kvällen var det gemensam middag på Klåvastens pensionat som för mig var en stor besvikelse. Hussar o mattar, domare o funktionärer åt o drack gott och hade det trevligt medan jag fick sitta ensam på rummet med en skål vatten. Viltspåret på söndag fm. På söndag fick vi åka bilen ut på en skogsväg och där mötte vi två domare som hade lagt spåret och skulle följa oss och sätta poäng på hur vi klarade spår, markeringar och svårigheter. Scenariet var att det var en hjort som var skadeskjuten och vi fick 75 minuter på oss att klara uppgiften. När vi gick in i rutan hittade jag snabbt en benbit med blod som jag visade för husse och sedan var det bara att köra nosen i backen och följa spåret.Jag hann inte långt innan spåret gick tillbaka mot rutan igen för att sedan vinklas av och följas av en massa svårigheter. Ett par gånger tyckte jag det var väldigt jobbigt så jag stannade upp och frågade husse om det verkligen skall vara så här tillkrånglat. Då gav han mig vatten så jag kunde fortsätta med ny energi. I spåret sköt dom två gånger och när dom sköt andra gången så var det bara att följa spåret fram till klöven. Vi hade då varit ute i spåret 37 minuter och jag fick jättemycket beröm och godis av husse för att jag varit så duktig. Prisutdelningen. När det var dags för prisutdelning var det väldigt spännande vilken placering vi skulle få. Husse som var superglad att bara få vara med på ett SM blev nästan chockad när vi kom trea och jag såg en tår i hans ögon. Han kramade mig och sa att han älskar mig och att vi är ett riktigt viltspårsteam.
Hälsningar Dottie
SSRK Västra Uttagning till SM viltspår 2019
Årets uttagning har varit spännande med en rafflande poängstrid där det varit tajt i toppen. Ekipagen detta år är kvalificerade och även om det bara kan vara en som får försvara Västra har alla ekipage jobbat som team och gjort bra ifrån sig i det svåra Kvalspåret som kunde ge totalt 190 poäng.
Det ekipage som får företräda SSRK Västra på viltspår SM 2019 i Kolmården är:
Lotta Johansson Fröjd med sin Labrador ”Foppa”
SE VCH Labbåslyckorna’s Abbe 160 poäng
Reserv: Malin Tilerstrand med ”Inez”
SE VCH NO VCH Support Just Me 158 poäng
Övriga som kvalade var:
Ingela Granström med Nord VCH Desperados Gunpowder 146 poäng
Johanna Sundesjö med SE VCH Digby Tollers Excite 124 poäng
Charlotte Ryndal med SE VCH Ljungstorps Being An Artist 90 poäng
Jag vill som viltspåransvarig tacka alla som deltagit i kvalet.
Tack också till domarna Berth, Jan-Inge och Annika.
Det finns många duktiga spaniels och retrievers i avdelningen och jag hoppas att jag får se er på våra rörliga och ordinarie prov under året.
Grattis och lycka till
Viltspåranvarig Marie Larsson
Här berättar Ingela Granström och Nord Vch Desperados Gunpowder om deras upplevelse. Ingela o Gutten tog tredje plats. Vilket team
Nu är man hemma efter att jag och Gutten deltagit på SM i viltspår. En fantastisk helg.
Vi träffades på lördag middag, på Orsa camping. Fick information om tävlingen, för att sedan fortsätta ut till skogen med domarna.
Lördag hade jag Lars-Göran Hagström och Karin Björck som domare.
Det var en trafikolycka, ett påkört rådjur. Vi hade 45 min på oss att lösa uppgiften. Från det att vi startade hade jag ingen hjälp av domarna. Kan erkänna att jag var fruktansvärt nervös. Det överför man ju naturligtvis till hunden också. En del missar hade vi, och dom får jag som förare ta på mig. Det var stor glädje när vi kom till klöven.
Mina domare på söndagens spår var Raymond Hellgren och Inga-Lill Håkansson.
Det var en skadeskjuten älg. Fick reda på var skytten hade stått. Vi hade 1 timma på oss att lösa uppgiften. Jag var inte lika nevös som på lördag, men visst var det pirrigt. Gutten markerade skottplatsen, men sen snurrade vi en hel del. Till slut löste han det, och vi kom iväg. Med 9 min tillgodo så kom vi till slutet. Underbar känsla.
Sen följde en nervös väntan på prisutdelningen. Man hade ingen aning om hur man låg till. ’
Trodde knappt att det var sant, vi hamnade på tredje plats.
Vilken känsla. Första riktigt stora tävling. Svåra spår.
Fick möjlighet att efter prisutdelningen prata med mina domare. Få reda på vad vi gjort och framförallt vad vi inte hade gjort. Har så mycket att lära. Gutten är en duktig spårhund. Så nu ska jag försöka bli en bättre förare också.
Är taggad för fortsätta träna.
Vill tacka SSRK Dalarna för en fantastisk helg. Även Marie Larsson (viltspårsansvarig Västra) för stöttning och resesällskap till Orsa. Berth Nilsson, för hjälp med träningsspår, och många goda råd.
Kvalet till viltspår-SM är nu avklarat.
Vi säger grattis till Ingela Granström och NORD VCH RLDN Desperados Gunpowder som blev bästa ekipage.
Hon får åka till Dalarna första helgen i augusti och försvara Västra avdelningens färger.
Till kvalet var det fem ekipage som anmälde sig.
Till slut blev det tre som genomförde kvalet då två lämnade återbud pga av skada och löp.
Två ekipage dömdes av Annika Berntsson i Högsäter och ett ekipage av Berth Nilsson i Bollebygd.
Skiss på kvalspåret kan du se här.
På kvalspåret kunde man som högst få 190 poäng, det var 19 olika moment som poängsattes med 0-10 poäng.
Avdelningens krav för att få åka på SM är att man erhåller minst 50 % av maxpoängen.
Vinnaren fick ihop 155 poäng.
Domarkommentar: En hund som använder sin näsa väl och visar ett stort spårintresse. Spås en lysande framtid.
På andra plats kom Johanna Sundesjö med Digby Tollers Excite, detta ekipage spårade till sig 82 poäng.
Domarkommentar: En ung hund som denna dag ställdes inför lite för svåra moment. Jobbar på bra i skogen med stor motivation. Har framtiden för sig och behöver skaffa sig lite mer erfarenhet.
På tredje plats kom Elin Sehlstedt med SE VCH Håll Fast Hannele som spårade ihop 73 poäng:
Domarkommentar: En hund med stort intresse för spårarbete. Bra samarbete mellan förare och hund. En hund som har en lovande framtid
Västra avdelningens styrelse tog i år beslutet att ge medlemmarna ett möjligheten till att vara med i viltspår-SM efter ett uppehåll från avdelningens sida.
Intresset för viltspår i avdelningens regi har drastiskt minskat de senaste åren varvid årsmötet tidigare år tog beslutet om att inte ha kval eller skicka någon till viltspår-SM.
I avdelningen hade vi som mest över 360 startande 2009 för att under 2015 vara nere i 106 spår, 2016 var det 45 spår och 2017 var det 31 spår, där då Flatklubbens DM ingår.
Vi vet dock att vi inom avdelningen har ett flertal ekipage som är mycket bra och att spaniel och retrievers går mycket spår dock i andra rasklubbars regi. De fem ekipagen som i år anmälde sig till kvalet har under de senaste två åren gått ca 70 officiella viltspårprov varav mindre är 7 % genomförts i SSRKs regi (inberäknat alla avdelningar).
Vi får se hur viltspårverksamheten utvecklar sig inom avdelningen framöver. Ny viltspåransvarig i år med mycket på G så vi ser en positiv trend framöver och hoppas på att våra spaniel och retrievers vill vara med i SSRK Västras viltspårverksamhet.
